Tim Berners-Lee
Grunden till World Wide Web
Tim Berners-Lee började 1973 att studera fysik på Oxford och redan som student byggde han sin första dator. Efter examen jobbade han som programmerare på olika företag. 1980 jobbade han i 6 månader som konsult på företaget CERN i Schweiz, ett laboratorium för stor partikelfysik.
Tim märkte där att de hade svårt att dela information och att man var tvungen att gå till olika datorer när man behövde en viss information. Han såg ett sätt att lösa problemet och för att få en överblick så skrev han sitt egna program som han döpte till “Enquire”. Programmet lagrade information, jämförde dokument på personalen, deras projekt och den programvara de använde. Programmet kontrollerade även om dokumenten innehöll vissa nyckelord. Om så så blev placeringarna sammanlänkade. Programmet släpptes aldrig för allmänheten utan användes endast på CERN, men det blev år 1989 grunden till den idé som skulle utvecklas till att bli World Wide Web.
Webben utvecklas
20 dec 1990 skapade han den första webbplatsen, en sida om CERN och 1991 gjorde han sidan och webben tillgänglig för allmänheten. Tims dator på CERN blev webbens första server som gav tillgång till all information på webben. Han skrev även den första webbläsaren som utvecklades 1990 som gjorde det möjligt att surfa runt på de fåtal webbsidor som existerade. Webbläsaren var inte lika lättanvänd som webbläsaren Mosaic som kom några år efter (1993). I Mosaic kunde man se bilder, ljud och video vilket gjorde att den blev populär och bidrog till att det blev en ökning av användandet av webben.
Tim fortsatte sedan arbetet med att förbättra de kommunikationsprotokoll och standarder som användes. Det var inte förrän våren 1993 som CERN beslöt att släppa rättigheterna för World Wide Web fria. 1994 flyttade Tim från CERN till MIT (Massachusetts Institute of Technology) för att starta World Wide Web Consortium, ett internationellt samfund som ägnat sig åt att utveckla öppna webbstandarder. Han är idag fortfarande direktör för W3C.
Källor
HTML Historik
HTML 1.0
Tim Berners-Lee specificerade HTML och skrev den första webbläsaren och webbservern sent 1990. Sent 1991 omnämnde Tim Berners-Lee den första publika beskrivningen av HTML, det var ett dokument kallat "HTML Tags". I dokumentet finns 18 element beskrivna som omfattar den första relativt enkla designen av HTML. Detta var den första versionen av HTML, HTML 1.0.
Till skillnad från idag var HTML 1.0 väldigt begränsat. Internet var knappt befolkat och väldigt få var involverade i webbutveckling. Det var inte mycket man kunde göra med HTML mer än att få upp några simpla textrader på webben.
Enligt Tim Berners-Lee ansågs HTML vara en tillämpning av SGML, och formellt definierades det också så utav IETF.
HTML 2.0
I slutet av 1993 kom internet-drafterna av specifikationerna för HTML (av Tim Berners-Lee och Dan Connolly), samt konkurrerande HTML+ (av Dave Raggett). HTML och HTML+ drafterna gick ut tidigt 1994 och då skapade IETF en arbetsgrupp för HTML, som 1995 blev klara med “HTML 2.0”, den första HTML-specifikationen. HTML 2.0 blev dock aldrig en godkänd standard.
Med HTML 2.0 introducerades element med blockstruktur, element för uppmärkning av fraser, head och body taggarna, formulär, bildtaggar mm. Under de kommande åren introducerades även tabeller och en del andra funktioner.
HTML 3.0 / 3.2
Nu hade fler och fler personer börjat använda webben och många människor började lära sig HTML. Dessa människor ville ha fler möjligheter, fler taggar och fler sätt att påverka sina webbsidor på.
På den här tiden var Netscape den största webbläsaren och netscape introducerade egna taggar (Netscape Extension Tags) som bara fungerade i Netscape. Andra webbläsare försökte emulera dessa taggar för att kunna konkurrera på marknaden. Tyvärr visades taggarna inte alltid som tänkt och detta resulterade i att en hemsida kunde se bra ut i en webbläsare men sämre ut i en annan.
I ett resultat av detta introducerades HTML 3.0 draften som inkluderade ett antal förbättringar för webbutvecklarna. Draften övergavs dock pga att de som utvecklade webbläsarna var för långsamma på att implementera de nya funktionerna. De implementerade vissa och utelämnade några.
I och med att HTML 3.0 övergavs, men de nya taggarna kvarstod och blev fler och fler, så behövdes fortfarande en HTML standard. 1994 bildades därför organisationen W3C vars uppgift var att standardisera HTML.
W3C skapade i sin tur HTML 3.2 som i Januari 1997 blev en officiell standard.
HTML 4.0 / 4.01
Redan i December 1997, bara 10 månader efter att HTML 3.2 blivit officiell standard, så publicerades HTML 4.0 som en rekommendation av W3C. Den här versionen av HTML skiljde sig stort från HTML 3.2. HTML 3.2 innehöll flertalet taggar och attribut som var till för att dekorera exempelvis text och länkar. Även om det i praktiken fungerade så blev det jobbigt för utvecklarna, eftersom de manuellt var tvungen att sitta och koda typsnitt och färger på flertalet olika sidor. HTML är dessutom inte designat för detta ändamål utan dess syfte är att strukturera ett dokument.
I HTML 4.0 separerades därför dekoration från HTML och det blev mycket enklare att arbeta med. Nu kunde man äntligen börja arbeta med så kallade stylesheets, med hjälp av det separata språket CSS.
HTML 4.0 kom med en del nya taggar för stylesheets, scripts, frames, inbäddade objekt, mer komplicerade tabeller och formulär samt funktioner för människor med olika funktionsnedsättningar.
I april 1998 blev HTML 4.0 den officiella standarden.
December 1999 blev HTML 4.01 officiell standard. HTML 4.01 är en reviderad version av HTML 4.0 och kom med en del ändringar i specifikationen. Med HTML 4.01 kom en ny definition av dokumenttyp (Strict), en del nya attribut, nya funktioner, rättelser och buggfixar med mera. För en fullständig lista av ändringar rekommenderas följande dokument hos W3C, HTML 4 Changes.
XHTML 1.0 / 1.1
XHTML var nästa steg i evolutionen av HTML. XHTML är ett separat språk, men ändå en variant av HTML som bygger på strukturen i XML, detta för att tvinga utvecklare till att skriva renare kod.
XHTML innehåller regler för semantisk kod som måste följas. Alla taggar i XHTML måste stängas och alla taggar i XHTML måste skrivas med små bokstäver.
I januari år 2000 blev XHTML 1.0 standard jämsides med HTML 4.01. I maj 2001 kom den nyare versionen XHTML 1.1 som byggde på den strikta varianten av XHTML 1.0. XHTML 1.1 och HTML 4.01 fortsatte vara standarder jämsides varandra i flertalet år framöver. Man började arbeta på XHTML 2.0, men 2009 lades arbetet ner för att att istället fokusera på HTML5.
HTML 5
HTML 5 är den senaste standarden för HTML och XHTML.
I januari 2008 publicerades HTML5 som en pågående draft av W3C. Efter några års arbete kom slutligen den första HTML 5-standarden i oktober 2014. November 2016 kom HTML 5.1 och slutligen, i december 2017 kom den version som är aktuell idag, HTML 5.2.
HTML 5 introducerade element och attribut som reflekterar det sätt de används på. Några är semantiska ersättningar till för några av div-taggens och span-taggens användningsområden, exempelvis <nav>, <header>, <footer>, eller <audio> och <video> som istället för <object>. Många element från HTML 4.01 togs bort, exempelvis <font> och <center>, eftersom dess effekter tillämpas bättre med hjälp av CSS.
HTML5 syntaxen baseras inte längre på SGML, även om det fortfarande finns likheter.
HTML-Element
För en översikt av implementering av taggar och vilka taggar som fanns i respektive HTML-version rekommenderas följande sida:
Källor
CSS Historik
CSS kom till för första gången 1994 av Håkon Wium Lee. Vid den tiden fanns det olika typer av stylesheets och hade funnits i olika former sedan tidigt 80-tal då Standard Generalized Markup Language (SGML) tillkom. Den stora skillnaden till CSS’s favör var att den kunde influera ett dokument med flera style sheets samtidig. Sen 1996 så med hjälp av Bert Bos (co-creator) så släpptes CSS 1 med rekommendationer av W3C.
CSS 1
I CSS’s historia har det varit flera buggar och implementations problem. Till att börja med tog det till mars 2000 som en webbläsare hade ett bra stöd för CSS. IE5 var den första läsaren som hade fullt CSS 1 stöd. CSS 1 blev som tidigare nämnt den första style sheeten att bli officiellt rekommenderat av W3C i december 1996. CSS 1 hade support för.
- Font egenskaper
- Färg på tex, bakgrund och andra element
- Placering av tex, bilder, formulär och andra element
- Margin, border, padding och positionering av olika element
- Unika identifikationer och generell klassifikation av atributetsgrupper
CSS 2
CSS 2 börjades att utvecklas i slutet av 1997 och blev rekommenderade av W3C 1998 efter drygt ett halvår i utveckling. CSS 2 kom med en rad nya verktyg och var standard fram till 2005 då CSS 2.1 lanserades. I CSS 2 hittar i fetures som:
- Z index
- Absolut, relativ och fixed positionering
- Mediatyper
- Aural style sheets(blev senare “speech modules” i CSS 3)
- Bidirectional text
- Nya font egenskaper som skuggor
CSS 2.1
I CSS 2.1 så fixades det många fel och buggar från CSS 2, samt tog bort olika “Features” som var dåligt stöttade av olika webbläsare. CSS 2.1 blev rekommenderat 2004. Efter det har CSS 2.1 gått fram och tillbaka från att vara ett “Working draft” till att vara rekommenderat mellan 2005 till 2011. När slutligen den 7 juni 2011 blev rekommenderat officiellt på W3C.
CSS 3
Utvecklingen av CSS 3 började redan 1998 och är fortfarande idag under utveckling. Den stora skillnaden mellan CSS 3 och de tidigare versioner är att CSS 3 är utvecklat med flera olika moduler. Vissa moduler i CSS 3 är färdiga och publicerade som rekommenderat, det finns även flera som är i CR (Candidate recommendation) som är stabila nog för att användas i de flesta moderna webbläsare. Nedan är en tabell på vilka moduler som finns och dess status.
Om Oss
Daniel Hessling
Frontendutvecklare
Nackademin
daniel.hessling@yh.nackademin.se
Martin Jangdal
Frontendutvecklare
Nackademin
martin.jangdal@yh.nackademin.se
Andreas Åkerlöf
Frontendutvecklare
Nackademin
andreas.akerlof@yh.nackademin.se